Det är nu snart nio månader sedan jag fick ta bort Owen på operationsbordet. Efter att ha lämnat honom på Albano dagen innan i tron om att han hade gastrit. Och att jag skulle få ta hem honom efter ett dygn.

Så sakteliga har jag känt mig redo att släppa taget och gå vidare – hemsidan behöver inte längre heta “hundenowen” och jag behöver inte ha hans koppel hängandes i hallen och det gör inte att jag älskar honom mindre. Det är okej att bädda om i hans säng och hänga undan hans täcke. Jag har en ny hund nu, han som skulle bli Owens kompis men som nu är hunden, och jag är lycklig med honom. Det betyder inte att Owen betyder mindre. Owen var och är för mig speciell.

Jag har funderat över vad jag ska skriva här, under Owens flik. Jag ville beskriva i ord vad han betydde för mig och jag har väntat på att finna dom orden. Som något slags avsked. Som något slags tack för att jag fick ha honom hos mig en tid. Men orden kommer inte, jag är inte verbal nog. Eller så vill jag inte säga hej då. Så, jag snor text och bild från Veronicas hemsida:

Owen. The King. Always in our hearts.
On Saturday the 10th Owen was admitted to animal hospital on account of continuous vomitting and not being his normal sunny self. He was preliminarily diagnosed with a harmless gastritis and was scheduled for ultra sound later that day. Mum Cissi left him at the hospital, not remotely suspecting that she would not see her precious boy again.

Later that night, we learned that Owen had a big tumour in his belly. He was scheduled for surgery the next day. We realized things weren’t looking great but it was nevertheless a shock to learn that there was nothing that could be done to save Owen. The vet strongly recommended to just let him continue to sleep. Owen’s final diagnose is malign lymphoma, he had this in the tumour and it had also spread to the kidneys. The only big relief is that this condition is not considered hereditary by veterinary expertise. Hence, there is no reason to suspect that siblings or offspring are more suseptible to get this disease.

We are of course devastated. Owen wasn’t just any dog. All who knew him will testify to that. His upstanding outline, his amazing side movement, his lovely color and the royal aura around him – that’s just peanuts compared to his character. A more level-headed and self assured young man is hard to found. All of Owen’s outstanding characteristics lead me to use him at stud at the tender age of 17 months, which I usually never do. Today I am so greatful for this decision and for having a few little Owen-babies in Haley’s tummy, due in just a few days. We hope there are a few in there worthy of carrying on the legacy of their sire. The legacy of King Owen.

My heart goes out to Owen’s family and friends. He will be sorely missed but always live in our hearts.

//

Owen föddes en dag då solen strålade och fåglarna kvittrade. Det var den 23 maj och året var 2007.

Kurser avverkade för Lena Enström:
Valpkurs
Fortsättningskurs
Spåra & leta

Kurser för Eva Bodfäldt:
Valpkurs
Klickerkurs
Apporteringskurs
Skvallerkurs
Sikta mot stjärnorna
Aktiveringskurs

Kurser Kenth & Niina Svartberg:
17 & 24 /9 Tävlingslydnad

Solna-Sundbybergs Brukshundsklubb:
Agility, grundkurs. Instruktör Linda.